RAM, SSD och processor: vad siffrorna betyder för dig som inte spelar

• RAM/arbetsminne. Windows 11 kräver minst 4 GB för att installeras, men det är golvet för att sätta igång, inte en nivå att leva med. Kör du flera program parallellt är 16 GB den säkraste marginalen.
• SSD/NVMe (lagring). Windows 11 kräver minst 64 GB, och Microsoft anger att uppdateringar och vissa funktioner kan behöva mer än det. En dator med 64 GB har alltså inte 64 GB fritt för dina egna filer.
• Formaterad kapacitet. En SSD märkt 1 TB räknas av tillverkaren i miljarder byte, och det formaterade utrymmet blir mindre efter system och program. Räkna med mindre ledigt utrymme än siffran på lådan.
• Processor (nivånamn). I till exempel Intel Core Ultra 7 är siffran 7 en prestandanivå inom familjen, inte ett generationsnummer. Jämför det fullständiga modellnumret, inte bara nivåordet.
• Processorgeneration. Microsofts lista över kompatibla processorer för Windows 11 räknar från och med åttonde generationen Core i3, i5 och i7. En äldre generation kan se snarlik ut men ändå falla utanför kravet.
• Kärnor. Windows 11 kräver en 64-bitarsprocessor med minst två kärnor och minst 1 GHz. Fyra kärnor i en annons bevisar inte ensamt att de andra kraven är uppfyllda.
• Integrerad eller dedikerad grafik. Ett processornamn med suffixet F saknar enligt Intel egen grafik och kräver ett separat grafikkort i datorn. En billig stationär med en sådan processor är inte komplett utan det kortet.
• TPM 2.0. Ett eget säkerhetskrav för Windows 11, skilt från RAM och lagring. Mer minne eller större SSD löser inte saken om en äldre dator saknar chipet.
• UEFI med Secure Boot. Ytterligare ett Windows 11-krav som sitter i moderkortets firmware. En begagnad dator kan ha gott om RAM och ändå behöva granskas här före köp.
• Apple Silicon (M-processor). Skiljer sig från äldre Intel-baserade Mac-modeller i vilka framtida macOS-versioner som stöds. En MacBook Air från 2020 med M1 finns med på Apples kompatibilitetslista för macOS Tahoe 26, medan Intel-varianten från samma år inte gör det.
• RAM-platser (utbyggbart minne). Vissa bärbara datorer har en ledig plats för att lägga till minne senare. Ett exempel har 16 GB som en enda modul, två platser totalt och en ledig, vilket gör en senare uppgradering möjlig.
• Arbetsdisk/cache-SSD. För videoredigering rekommenderas en snabb intern SSD för program och cache, gärna med en separat enhet för själva mediefilerna. Valet handlar då om två lagringsroller, inte en enda SSD-siffra.
• M.2 2280 (expansionsplats). Ett fysiskt SSD-format som kan vara upptaget redan av datorns enda SSD. En expansionsplats i specifikationen betyder inte automatiskt att en andra skiva får plats bredvid den befintliga.
• WSL (Windows Subsystem for Linux). Låter en Windows-dator köra linuxverktyg som Ubuntu utan ett separat dubbelstartssystem. Kräver Windows 10 version 2004 eller senare, eller Windows 11, så en gammal version kan sätta stopp innan installationen börjar.
• Barebone. En mini-PC kan säljas som barebone: låda och processor, men utan RAM, lagring eller operativsystem. Prislappen på en barebone går inte att jämföra rakt av med en komplett dator.
• cTDP (konfigurerad processoreffekt). Tillverkaren kan sätta samma processorfamilj i flera effektlägen, till exempel ett lägre läge i en liten mini-PC och ett högre i en större modell. En liten låda är alltså inte per automatik den svagare effektklassen.
• Skickklassning vid rekonditionerat. Butiker anger skicket i egna kategorier, där en högre klass ofta ger fler procent kvarvarande batterikapacitet och längre garanti. Skicket, inte bara RAM och SSD, avgör vad du egentligen betalar för.
• Batterihälsa. Anges ofta som en procentandel av ursprunglig kapacitet på en begagnad eller rekonditionerad dator. En lägre procent betyder kortare tid mellan laddningarna redan från start, inte efter ytterligare eget slitage.
• Wh (batterikapacitet). Måttenheten för hur mycket energi batteriet rymmer, skild från tillverkarens uppgift om hur många timmar det räcker. Två datorer med samma Wh kan ge olika drifttid beroende på skärm och processor.
• Mini-PC/SFF. En liten datorlåda utan egen skärm, tangentbord eller mus. Räkna med de delarna som en egen kostnad om du inte redan har dem.
• Allt-i-ett. Skärm och datorlåda i samma enhet, vilket gör priset svårt att jämföra rakt av med en dator som saknar skärm. Formatet avgör var datorn kan stå, inte hur den presterar.
• Hybrid/2-i-1. En bärbar dator som kan vikas eller vridas till plattläge, ofta med pekskärm. Funktionen kostar pengar i priset även den dag den inte används.
• Tillgänglighet i produktbladet. Ett produktblad med fullständig specifikation bevisar inte att just den konfigurationen går att köpa nu. Modeller kan vara tillfälligt slut i lager samma dag som bladet visas.
• Leveransfrist. Om leveranstid inte är avtalad ska varan enligt konsumentköplagen lämnas utan onödigt dröjsmål och senast efter 30 dagar. Det är den yttersta gränsen, inte en prognos för när paketet faktiskt kommer.

Skillnaden mellan den billigaste och den dyraste raden är 7 200 kr, men RAM och SSD är identiska på alla fyra. Det som växer med priset är annat: nyare processorfamilj, större skärm och skicket på datorn – den billigaste är rekonditionerad med begränsad batterikapacitet, de två dyrare är nya. Fråga dig alltså vad just den skillnaden är värd för dig, i stället för att anta att 16 GB betyder mer bara för att prislappen gör det.